Mexikansk nakenhund
copyright ©
Bakgrund/Ändamål:
Hårlösa hundar förekommer eller har förekommit i många delar av världen. De kommer vanligtvis från tropiska eller subtropiska länder. I Mexiko har hårlösa hundar funnits i hundratals år och rasen uppkallades efter guden Xolotl, till vilken hundarna offrades för att ätas i samband med religiösa cermonier. Mexikansk nakenhund är numera räddad åt eftervärlden, men den förekommer ytterst sparsamt utanför hemlandet Mexiko. Den kom därför att bl a användas som "värmedyna" och ansågs kunna bota vissa sjukdomar. I vår del av världen är rasen att betrakta som en raritet.
Helhetsintryck: Det mest karakteristiska för mexikansk nakenhund är nästan helt avsaknad av päls. Till kroppsbyggnaden påminner den om manchester terrier. Den ger ett harmoniskt intryck med torra och välproportionerade extremiteter och behagfulla rörelser. En lugn hund, inte blyg, naturligt glad och godmodig. En vuxen god hund år tyst och lugn, ylar och morrar endast om den blir provocerad, vilket absolut inte tyder på en dyster och vek karaktär. Den skall vara glad, trevlig och intelligent. Aggressiva eller blyga hundar är inte önskvärda. I hemlandet används mexikansk nakenhund som vakthund.
Huvud:
Ovanifrån sett är huvudet ganska brett och kraftigt. Kinder och käklinjer sträcker sig utan märkbara förändringar jämnt till nosspetsens bas. I profil blir huvudets överlinje något böjd. Stopet är obetydligt markerat. Skallens och nospartiets linjer övergår mjukt i varandra. Nospartiets längd är något längre ån skallen. Sett i profil är nospartiet fint kilformat, aldrig grovt eller vekt utan med bra proportioner och i harmoni med skallen. En kraftig underkäke är väsentlig. Nosspetsen skall vara mörk hos mörka hundar, kaffebrun hos bronsfärgade hundar och kan vara fläckig bara hos fläckiga hundar. Läpparna skall täcka tänderna perfekt, inte vara uppdragna eller nedhängande.
Ögon:
Ögonen skall vara medelstora, med något mandelformade ögonöppningar, varken insjunkna eller framträdande. Färgen varierar mellan gult och svart, mörkare färg är att föredra. Båda ögonen skall ha samma färg. Uttrycket skall vara intelligent och livligt och skall återspegla hundens ädla och trogna karaktär. Ögonlocken skall vara mörka hos mörka hundar, medan de hos fläckiga hundar kan vara skära eller mörkbruna.
Öron:
Öronen skall vara stora, rörliga och eleganta, ungefär 10 cm långa, tunna och fina. De år lågt ansatta och bärs upprättstående når hunden lystrar. I den ställningen skall de ha en vinkel av 50 till 80 över hjässlinjen.
Bett:
Saxbett, varken över- eller underbett. Frånvaro av alla premolarer tillåtet. Frånvaro av en eller flera framtänder bestraffas inte, men kompletta framtänder är att föredra.
Hals:
Halsen skall vara proportionerligt lång. Sedd från sidan är den högt buren med lätt välvd nacke, böjlig och har antilopens elegans. Halsen skall vara slank vid huvudet och gradvis breddas mot ansättningen i kroppen vid manken. Inget överflödigt halsskinn annat än hos unghunden. Ingen dröglapp.
Kropp:
Ryggen skall vara plan, sänkt rygg eller karprygg är inte önskvärt. Korset skall vara rundat och ganska brett. Bröstkorgen skall vara djup och nå till armbågen. Revbenen skall vara väl välvda utan att detta påverkar frambensrörelserna. Buken skall vara muskulös och vål uppdragen.
Fram och bakben:
Frambenen skall framifrån sett vara raka och välproportionerliga, av tillräcklig längd för att tillåta ett långt och elegant steg i proportion till hundens storlek. Skulderbladsleden bildar 45° vinkel. Armbågsleden skall vara fast och åtliggande aldrig utåtvriden. Bakbenen skall sedda bakifrån vara absolut raka. Kohasighet skall bestraffas. Muskulaturen skall vara kraftig, bred och ge intryck av muskelstyrka. Bakbensvinklarna är lagom markerade för att tillåta fullständiga och fria rörelser i balans med frambensrörelserna.
Tassar:
Kompakt hartass med simhud. Svarta klor hos mörka hundar. Hundar med lått pigmentering på tassarna är acceptabelt. Bakbenssporrar får avlägsnas.
Svans:
Svansen skall vara lång och tunn, nå till hasleden och avsmalna mot spetsen. Den bårs glatt men inte över rygglinjen och får vara måttligt beklädd med grovt hår.
Rörelser:
Snabb trav.
Hud:
Huden skall kännas mjuk och slät, speciellt de delar som är mindre utsatta för solljus. Hudskador skall inte bestraffas. Hundens hud år av naturen ömtålig, då den saknar skyddet av en päls. Huden känns varm vid beröring, fastän normalt är dess temperatur omkring 40° C.
Päls:
Det mest karakteristiska för denna ras år frånvaro av hår i allmänhet. Det är vanligt med en hårtofs av kort och inte särskilt tätt hår i pannan och på nacken, men den får aldrig vara så lång eller mjuk som hos chinese crested eller tai-tai. Det är också vanligt att det förekommer hår av samma kvalitet på tassar och mot svansspetsen, men detta får inte förändra svansens utseende och frånvaro av päls på dessa områden är önskvärt. Håret kan ha vilken färg som helst.
Färg:
Det förekommer röda hår i svart päls.
Mankhöjd
TVÅ STORLEKAR FÖREKOMMER
1. Inte under 33 cm och inte över 57 cm.
2. Inte under 25 cm och över 33 cm.
Kroppen är något längre än mankhöjden ungefär 9:10.
Fel:
Varje avvikelse från standarden är fel och skall bedömas i förhållande till hundens förtjänster, helhetsintryck och konstitution.
