Korthårig Vorsteh
Such Alphäxans Kyla
copyright © Ulrike Wieser
Användningsområde: Mångsidig jakthund
Bakgrund/Ändamål:
Rasen har sitt ursprung i de hundar som framför allt i medelhavsländerna andvändes bvid fågeljakt med nät samt vid jakt med falk. Hundar av denna typ infördes till de tyska furstehusen från Frankrike, Spanien och Flandern. Hundarnas viktigaste förmåga var att stå för vilt, något som kunde bli särskilt uppskattat i och med tillkomsten av den dubbelpipiga jaktbössan (1750). Man fällde "fågeln i oppfloget" framför hunden. Detta var första steget i den korthåriga vorstehhundens övergång från att vara ren stående fågelhund till dagens mångsidiga jakthund. Sedan 1897 utges i Tyskland " Avelsbok för tyskt korthår ", vilken ursprungligen sammanställdes utav prins Albrecht av Solms Braumfeld, och som innehöll rasbeskrivning, anatomiska bedömningskriterier och enkla jaktprovsregler. Standarden fastslår hur korthårig vorsteh skall vara byggd för att kunna uppfylla alla jaktliga krav som ställts på denna mångsidiga jakthund även högt upp i åldern.
Helhetsintryck: Korthårig Vorsteh skall vara ädel och harmoniskt byggd hund. Dess kroppsbyggnad skall borga för styrka, uthållighet och snabbhet. God resning, flytande linjer, torrt huvud, väl buren svans, tätt åtliggande, glänsande päls och vägvinnande harmoniska rörelser understryker dess ädelhet.
Viktiga måttförhållanden: Kroppslängden skall något överstiga mankhöjden.
Uppförande/Karaktär: Korthårig vorsteh skall vara stabil, balanserad och pålitlig med jämt temprament, varken nervös eller aggresiv.
Huvud:
Huvudet skall vara torrt, välskuret, varken för lätt eller för tungt och harmoniera med kroppsform och kön.
Skallparti:
Skallen skall vara tillräckligt bred och lätt välvd med svagt markerad nackknöl. Pannfåran skall inte vara för djup. Ögonbrynsbågarna skall vara svagt markerade
Stop:
Stopet skall vara måttligt markerat
Nostryffel:
Nostryffeln skall vara något framträdande. Näsborrarna skall vara tillräckligt vida och breda. Färgen oftast brun, endast hos hundar med vit grundfärg är köttfärgad ellerfläckig nostryffel tillåten
Nosparti:
Nospartiet skall vara långt , brett, djupt och kraftigt. Nosryggen skall sedd från sidan visa en lätt välvning, vilken kan variera från en ädelt formad s.k. ramsnos till en lätt förhöjning över den annars raka linjen - mer utpräglad hos hanhundar. En helt rak nosrygg är tillåten, men mindre önskvärd. En konkav nosrygg är däremot ett allvarligt fel.
Läppar:
Läpparna skall vara väl pigmenterade och åtliggande, inte alltför överhängande. De skall falla nästan lodrätt från nosen till delningspunkten och sedan följa en mjuk båge till de måttligt markerade mungiporna.
Käkar/tänder:
Käkarna skall vara kraftiga med ett regelbundet och fullständigt saxbett.
Kinder:
Kinderna skall vara kraftiga med väl utvecklad muskulatur..
Ögon:
Ögonen skall vara medelstora, varken utåtstående eller djupt liggande. Mörkbrun färg mest önskvärd. Ögonlockskanterna skall vara väl åtliggande.
Öron:
Öronen skall vara måttligt långa, högt och brett ansatta. De skall bäras hängande tätt intill huvudet, utan vridning. Nertill skall öronen vara trubbigt avrundade. De skall varken vara för tjocka eller för tunna. Öronen skall, om de dras framåt, nå ungefär till mungiporna.
Hals:
Halsens längd skall harmoniera med helheten. Halsen skall gradvis vidgas ner mot skuldran. Nacken skall vara mycket muskulös och lätt välvd. Halsskinnet skall vara stramt åtliggande.
Kropp.
Rygglinje: Rygglinjen skall vara rak och lätt sluttande
Manke:
Manken skall vara lätt sluttande
Rygg:
Ryggen skall vara fast och taggutskotten skall döljas väl av den väl utvecklade muskulaturen.
Ländparti:
Ländpartiet skall vara kort, brett, muskulöst och plant eller lätt välvt. Övergången mellan rygg och länd skall vara stram.
Kors:
Korset skall vara väl musklat, brett och tillräckligt långt. Det skall vara lätt sluttande mot svansen, inte brant.
Bröstkorg:
Bröstkorgen skall vara mer djup än bred, med väl markerat förbröst. Bröstbenet skall nå långt bak och ligga i jämnhöjd med armbågen. Revbenens välvning skall vara god, varken flat eller tunnformig. Även de bakre revbenen skall vara långa.
Underlinje:
Buklinjen skall vara stram och endast lätt uppdragen
Svans:
Svansen skall vara högt ansatt, kraftig vid ansättningen, avsmalnade och medellång. För jaktbruk kuperas svansen till ungefär halva längden. I vila bärs svansen hängande. I rörelse bärs den vågrätt, men inte för högt över rygglinjen eller kraftigt böjd. ( I länder med kuperingsförbud får svansen vara okuperad. Den skall nå till hasen och bäras rak eller lätt sabelformad ).
Från och med den 1 januari 1989 är svanskupering förbjuden i Sverige
Extremiteter.
Framställ:
Framifrån sett skall frambenen vara raka och parallella, från sidan sett ställda under kroppen.
Skulderblad:
Skulderbladen skall vara snedställda och väl åtliggande. Muskulaturen skall vara kraftig och torr. Vinklingen mellan skulderblad och överarm skall vara god.
Överarm:
Överarmarna skall vara så långa som möjligt med torr och väl utvecklad muskulatur.
Armbåge:
Armbågarna skall vara åtliggande men ej knipta. De skall varken vara utåt- eller inåtvridna. De skall vara placerade långt bak. Vinklingen mellan över och underarm skall vara god.
Underarm:
Underarmarna skall vara raka med tillräcklig muskulatur och kraftig men inte grov benstomme.
Handlov:
Handlovarna skall vara starka
Mellanhand:
Vinklen mot underarmen skall vara minimal, men får aldrig saknas helt.
Tassar:
Framtassarna skall vara runda till ovala, väl slutna med långsträckta, välvda tår och kraftiga klor. Hårda motståndskraftiga trampdynor. Tassarna skall vara parallella såväl stillastående som i rörelse; varken inåt eller utåtvridna.
Bakställ:
Bakstället skall vara rakt och parallellt sett bakifrån, väl vinklat och med kraftig benstomme.
Lår:
Låren skall vara långa, breda och muskulösa med god vinkel mellan bäcken och lårben.
Knäled:
Knälederna skall vara starka. God vinkle mellan lår- och underben.
Underben:
Underbenen skall vara långa, muskulösa och seniga.Vinkeln mot mellanfoten skall vara god.
Has:
Haslederna skall vara starka.
Mellanfot:
Mellanfötterna skall vara lodrätt ställda och kraftiga.
Tassar:
Baktassar; se framtassar.
Rörelser:
Rörelserna skall vara vägninnande med god steglängd fram och gott påskjut bak. Fram- och bakben skall föras rakt och parallellt. Under rörelse skall hunden ha god resning. Passgång är ej önskvärt.
Hud:
Huden skall vara åtliggande utan veck.
Päls.
Pälsstruktur: Pälsen skall vara kort och tät och skall kännas fast och hård. På huvud och öron skall den vara tunnare och kortare och på svansens undersida obetydligt längre. Hela kroppen skall vara täckt av päls.
Färg:
a) Brun utan tecken
b) Brun med ett fåtal vita eller spräckliga tecken på bröst och extremiteter.
c) Mörkt brunskimmel med brunt huvud, bruna fläckar eller stänk. Grundfärgen för dessa hundar är inte brun med vitt eller vitt med brunt utan pälsen uppvisar en nära enhetlig blandning av brunt och vitt. På bakbenens insidor och på svansspetsen är färgen oftast ljusare.
d) Ljus brunskimmel med brunt huvud, bruna fläckar, stänk eller utan fläckar. Vid denna färgvariant förekommer brun päls i ringa utsträckning, den vitra färgen dominerar.
e) Vit med brun teckning på huvudet, bruna fläckar eller stänk.
f) Svart färg i samma teckning som brun resp. brunskimmel. Gulröda tecken är tillåtna.
g) Bläs och spräckliga läppar är tillåtet.
Storlek/Vikt:
Mankhöjd:
Hanhund: 62 - 66 cm.
Tik 58 - 63 cm.
Fel:
Varje avvikelse från standarden är fel och skall bedömas i förhållande till graden utav avviklese.
- Dålig resning och bristande könsprägel.
- För kort nosparti.
- För mycket eller för lite läppar:
- För långa, korta eller tunga öron; för tätt ansatta eller vridna öron.
- För ljusa ögon.
- Avsaknad av högst två tänder ( P1 och M3 ), dvs av totalt 4 P1 och 2 M3 får högst 2 tänder saknas.
- Löst halsskinn.
- Tendens till karprygg.
- För kort kors.
- Dåligt vinklade bakben.
- För djupt bröst.
- Utåt eller inåtvridna armbågar; utåt eller inåt vridna tassar, marktrånga eller markvida framben.
- Lätt hjulbenthet, kohasighet eller hastrånghet.
- Svans som bärs för högt över rygglinjen eller bärs kraftigt böjd.
Allvarliga fel:
- Tung, lymfatisk kroppsbyggnad med grov benstomme.
- Spetsigt nosparti. Konkav nosrygg.
- Alltför markerat stop.
- Köttfärgad elelr fläckig nostryffel ( med undantag för hund med vit grundfärg).
- Tångbett, helt eller delvis.
- Tydlig karprygg. Lätt svankrygg.
- Grund bröstkorg. Obetydligt förbröst. För flat eller tunnformig bröstkorg.
- Kraftigt utåt eller inåtvridna armbågar.
- Veka mellanhänder.
- Brant ställda mellanhänder.
- Spretiga tår.
- Klumpiga rörelser.
- Utpräglad kohasighet eller hjulbenthet i stående såväl som i rörelse.
- Överbyggdhet.
- Avvikelser i mankhöjd med mer än 2 cm uppåt eller nedåt.
Diskvalificerande fel:
- Påtagligt bristande könsprägel.
- Alla former av tempramentsfel.
- Avsaknad av fler än 2 av totalt 4 P1 och 2 M3. Avsaknad av 1 eller flera övriga tänder.
- Över- eller underbett, korsbett i alla former.
- Mycket lösa ögonlockskanter, ektropion, entropion, dubbla ögonfransar.
- Uttalad svankrygg.
- Deformerad bröstkorg, t ex insjunken bröstkorg.
- Sporrar på bakbenen.
- Läpp, käk eller gomspalt.
- Övertaliga tänder placerade utanför tandraden.
Testiklar:
Hos hanhundar måste båda testiklarna vara fullt utvecklade och normalt belägna i pungen
