Tjänstehund Räddning / Räddningshund
Varför en räddningshund?
Text och bild: Gunnar Djerf.
Fotomodeller: Tjh Pepsi och Tjh Embla.
Räddningshundsekipagets
uppgift är att rädda liv. För att fungera i den verksamheten
ställs nu hårda krav på både förare och hund.
Därför börjar jag denna lilla beskrivning av verksamheten
med de grundläggande kraven.
Du skall som förare vara frisk och kry, och vara i god fysisk kondition, BMI (Body Mass Index) över 32 är diskvalificerande. Du skall vara inställd på att vilja ingå i den internationella räddningsstyrkan som räddningsverket förfogar över. Under tiden du inte tjänstgör i internationell tjänst bör du vara beredd att genomföra prov för att fungera som eftersöksekipage under polisens ledning. Du skall ha intyg från arbetsgivaren att du kan lämna arbetet med kort varsel för tjänstgöring. Din hund skall också vara frisk och mottaglig för vaccinationer och i god fysisk kondition. Hunden skall ha genomfört MH senast vid SBK1-provet. Hunden bör inte vara äldre än 3,5 år vid kursstarten.
För mer information kontakta Tjänstehundsektorn på din närmaste SBK-klubb.
Utbildningen
beräknas ta 15-18 månader och skall vara avslutad före
hundens femårsdag. Hund som redan har dresserats i sökmoment
kan bli färdig fortare men föraren behöver ändock
kurstiden för att lära sig söktaktik, sjukvård, orientering,
kommunikation och alla de andra tusen sakerna man inte visste att man
inte kunde. Det är också en värld av förkortningar
och jag hoppas några klarnar vartefter du läser här.
En räddningshundskurs är normalt planerad som följer:
- Informationstillfällen
- Inträdesprov
- SBK1-prov
- IPRHFU
- RHFU
- Certifikat
Efter godkänd RHFU (RäddningsHundFörarUtbildning) får hunden sitt certifikat och sin titel Tjh. Detta innebär egentligen inget mer än att det är dags o börja träna lite extra. För att komma ifråga för eftersök hos polisen (E-ekipage) krävs godkännande enl. polisens förordning. Detta innebär ett skogssökmoment, en patrullstig och några lydnadsmoment varav en del i munkorg. För att bli Internationellt ekipage (I-ekipage) krävs godkänd uttagning med bedömning även från Räddningsverket.
OK, hur blir jag nu ett räddningsekipage ihop med min hund?
Först ska vi genomföra ett inträdesprov. (Se länk
nederst på sidan). Efter informationstillfällena har ekipagen
möjlighet att öva och förbereda sig inför inträdesprovet.
Inträdesprovet har vissa likheter med ett MH och lägger stor
vikt vid hundens intresse att engagera sig med okända personer, oberördhet
för eld, buller, skott och andra hundar. Miljötåligheten
kontrolleras på olika sätt. Hanterbarhet av andra än föraren
är också viktigt. Förutsatt att ekipaget blir godkänt
för att påbörja utbildningen så är det dags
att leta fram sina mest oömma kläder.
Den icke hundrelaterade träningen som t ex orientering, sjukvård, mm sker fortlöpande under kursen och sker ibland i annan regi, t ex Röda Korset och orienteringsklubbar. Din hunds framgång som blivande räddningshund är tyvärr inte endast din förtjänst som förare utan i minst lika hög grad dina träningskamraters förtjänst. Likaså hänger deras framsteg på hur du fungerar i gruppen och som figurant för deras hundar.
Träningen består av enkla nosövningar, miljöträning, hantering, söktaktik mm. Svårighetsgraden ökas succesivt och efter en del av kurstiden är det dags att stämma av läget, prov enl SBK skall göras. Det så kallade SBK1 får endast göras en gång, ekipage som inte uppfyller kraven på uppnådd utbildningsnivå skiljs från kursen, det låter hårt men kraven för godkännt SBK1 är rimliga och om man har tränat och är ett lämpligt ekipage så fixar man det. (Se länk nedan till anvisningar för SBK1).
Så här öde o ensamt känns det när det är dags för slutprov.
När din instruktör anser att du är mogen för slutprov (IPRHFU-InträdesProvRäddningsHundFörarUtbildning)
är det dags och börja planera för slutprovet. Det bedöms
av två domare och tar ett par timmar, din egen insats är kortare,
men du är satt i karantän om du inte drar startnummer 1. När
du har nått såhär långt i din utbildning ska du
ha allt klart, MH, lydnadsprov, intyg från arbetsgivare mm. Det
mesta kollas redan vid SBK1.Du ska också känna att du och din
hund är ett team som fungerar. Orienteringskunskaperna ska sitta
och LABCDE ska du fixa mitt i natten. Det provas inte på IPRHFU´n
men när du kommer på förarkursen förväntas du
kunna detta.
Förarkursen är i nuläget 8 dagar och ibland kombinerad med katastrofutbildningen, De flesta tycker nog att Förarkursen (RHFU) är det roligaste dom gjort med sin hund. Förutom vidareutbildning av föraren provas din hund i olika miljöer och situationer. Kursen avslutas med en stor heldagsövning där även din ledarskapsförmåga prövas.
Godkända markeringsmetoder är skall eller rulle. Skallhunden stannar hos den funne personen och vägleder föraren till platsen. Rullhunden tar sin vid halsbandet fästade rulle i munnen och återvänder till föraren då den funnit den saknade. Föraren kopplar då hunden och kommenderar den att visa vägen till den funne. I ett verkligt skarpt läge där livet hänger på en skör tråd väntar man inte på att hunden ska komma in med rullen utan man sätterigång så fort hunden markerar något. Det ges inga stilpoäng utan endast räddade liv räknas.
Vad händer när jag fått mitt certifikat då?
Ja,
nu startar den fortsatta träningen mot målet att ingå
i Internationella räddningsstyrkan. För att
bibehålla kompetensen skall ekipaget genomföra två funktionskontroller
(FK) årligen, se länk nedan. Dessa kan vara upplagda
på olika sätt och vara en dag eller med övernattning.
Gemensamt för funktionskontroller är bedömningsgrunden,
hur provet läggs upp kan variera mycket.
För att komma i fråga för uttagning till I-styrkan skall man ha genomfört godkänd FK och varit aktiv i minst ett år efter RHFU. Man skall oxå ha genomfört katastrofutbildningen.Mer info i länkarna nedan.
För eftersök i samarbete med polisen kan kraven variera något mellan polisdistrikten men grunden är den författning (FAP) som RPS har gett ut. Din Räddningshundansvarige i distriktet vet hur det går till i ditt distrikt.
