Hundträning ur ett välfärdsperspektiv

Inledning

Det finns många sätt för hundar att lära sig olika saker. Klassisk inlärning, operant inlärning och habituering är några exempel. Hunden kan även lära sig att vissa saker är helt ovidkommande. Jag kommer att fokusera på klassisk inlärning och operant inlärning med störst tyngdpunkt på det senare då stora delar av hundens inlärning bygger på just detta. Jag kommer inledningsvis att förklara dessa termer innan jag tar upp välfärdsfrågor ur olika synvinklar samt försöker förstå konsekvenser och effekt av dessa synsätt. Det kan vara värt att veta att jag inte kommer att analysera beteendeproblem som grundar sig i smärta eller andra fysiska orsaker. En hund som inte mår bra kan förstås bete sig på olika sätt, t ex genom att uppvisa aggressivt beteende. I dessa fall är förstås träning en viktig del men adekvat behandling av bakomliggande orsaker krävs också och är det mest primära. Denna artikel handlar alltså enbart om hur vi tränar våra hundar och effekter och reaktioner vi får med dessa metoder.

Att träna hundar genom klassisk inlärning och operant inlärning

Klassisk inlärning, eller associativ inlärning, är samma teknik som Ivan Pavlov använde i sina studier med hundar. Vid denna typ av inlärning lär sig hunden att saker och ting hör ihop. En viss händelse följs alltså av en annan. Ett exempel på detta är när man öppnar burken eller säcken med hundfoder och hunden kommer springandes till matskålen. Hunden lär sig alltså att den första händelsen föregås av den andra.

Operant inlärning kallas även instrumentiell inlärning och det är denna typen som B.F Skinner använde sig av när han studerade djur. Metoden innebär att hunden lär sig att dess beteende har konsekvenser. Beteendet har alltså en inverkan på hundens värld. När man talar om operant inlärning finns det fyra olika aspekter varav två av dem ökar sannolikheten att beteendet kommer att upprepas och två av dem minskar denna sannolikhet.

Positiv förstärkning: Positiv förstärkning ökar sannolikheten att beteendet kommer att upprepas. Det handlar om att utfört beteende leder till positiva efterföljder för hunden. Ett exempel är när du ber hunden att sitta. När hunden sätter sig och alltså utför önskat beteende så får den en belöning.

Negativ förstärkning: Sannolikheten för att beteendet kommer att upprepas ökar även med denna metod. Negativ förstärkning innebär att något som hunden upplever negativt tas bort när den utför önskat beteende. Ett exempel är när du ber hunden att sitta och utlöser strypeffekten på halsbandet. När hunden sätter sig släpper man efter och det obehagliga upphör.

Positiv bestraffning: Detta scenario minskar sannolikheten för att ett beteende kommer att upprepas. Positiv bestraffning innebär en negativ konsekvens, något obehagligt, när ett visst beteende utförs. Ett exempel på detta är när du ber hunden att sitta men hunden istället lägger sig ner. Om du då rycker i kopplet är detta den positiva bestraffningen.

Negativ bestraffning: Även detta minskar sannolikheten för att ett beteende upprepas. Negativ bestraffning innebär att något positivt tas bort när ett visst beteende utförs. Ett exempel på detta är när du ber hunden att sitta men hunden lägger sig ner istället. Godbiten, som var ämnad för hunden vid rätt typ av beteende, äter man istället upp själv.

För att sammanfatta det hela kan man säga att klassisk inlärning sker även om inga krav ställs på hunden. Operant inlärning sker däremot när situationen kräver att hunden utför ett beteende innan något annat händer. När det gäller de fyra olika kategorierna av bestraffning och förstärkning kan man ha i åtanke att positiv förstärkning eller bestraffning alltid tillför hunden något medan negativ förstärkning eller bestraffning alltid leder till att något tas bort.

Den vetenskapliga aspekten

Det har forskats mycket vad gäller hundträning. Att använda olika metoder kan ibland leda till olika konsekvenser och effekter. Om man använder sig av aversiva metoder med bland annat positiv bestraffning kan det leda till att man får önskad effekt på beteendet men man kan få samma resultat genom att använda de mildare metoderna. Om man använder sig av dessa vänliga metoder kan man däremot vara säker på att man får en glad, lätthanterlig och lättränad hund som inte uppvisar någon som helst rädsla gentemot ägaren eller den som tränar hunden. Om en hund blir väldigt rädd kan det leda till inlärd hjälplöshet och hunden slutar då till slut att reagera, även på mycket aversiva stimuli. I ett sådant läge är det inte lätt att lära hunden något överhuvudtaget eller att ens kommunicera med hunden. Att använda sig av de mer skonsamma metoderna kan av vissa människor upplevas som mer tidskrävande och att det tar längre tid för hunden att förstå. Resultatet med denna metod är dock att när hunden har förstått vad den ska göra så kan den utföra detta lika bra som hunden som har tränats med de aversiva metoderna. Varför använder man sig då av aversiva metoder?

I det flesta fall där undersökningar har gjorts är slutsatsen kort och enkel. Aversiva metoder har en mer direkt effekt på hunden och hunden upplevs därför ha en snabbare inlärning. Men lär sig hunden verkligen snabbare? I vissa fall kan det se ut som att man får önskad effekt snabbare eftersom den som tränar hunden ser till att hunden reagerar på ett speciellt sätt. Hunden utför alltså inte handlingen själv eftersom tränaren tvingar hunden till respons. Att tvinga hunden och ta till de aversiva metoderna leder även de slutligen till önskad effekt vad gäller inlärning men risken är större att du får en hund som utför de önskvärda beteendena på grund av rädsla.

Människor har även en tendens att tro att hundar har samma mentala kapacitet som vi har. Därför blir en del hundtränare också frustrerade när hunden inte utför ett önskat beteende genast. Människor har olika egenskaper och hur mycket tålamod man har är högst individuellt. Alla människor har tyvärr inte tålamodet att låta hunden förstå vad man vill innan man kräver att den ska utföra något på ett speciellt sätt. Denna frustration som är så vanlig hos människan leder snabbt till ilska och det är inte svårt att förstå att det är svårt att agera vänligt när man är arg. Ilskan gör att vi lätt tar till hårdare metoder och det gäller inte enbart när vi tränar hund.

Om man använder sig av positiv förstärkning och negativ bestraffning får man en gladare och mer initiativtagande hund som är villig att lära sig nya saker. Hundar tränade enligt dessa metoder är ofta mer lätthanterliga och lättare att träna eftersom de känner glädje när de förstår vad saker och ting handlar om. De har också en större beteenderepertoar vid ny inlärning.

Den sociala och politiska aspekten

I Sverige har vi vissa lagar som skyddar våra hundar. Lagarna om djurskydd är väldigt omfattande och det finns ett flertal aspekter och frågor att diskutera. När det gäller träning av hund kan vissa delar kategoriseras under de allmänna djurskyddslagarna som finns uppsatta för att skydda djuren. Bland de generella lagarna som man kan inkludera träning av hund i kan nämnas Djurskyddslagen 1998:534 (1§, 2§, 4§, 5§, 6§, 17§, 18§ ) and Djurskyddsförordningen 1988:539 ( 28§, 33§, 34§, 38§, 39§ ). Givetvis är det inte förenligt med lagen att vara våldsam eller utnyttja ett djur eller att ha djur under missförhållanden. Tyvärr är detta ibland svårt att kontrollera. Ett annat stort problem är att vissa lagar kan vara svårtolkade eftersom de är så övergripande. Många hundar lider av att deras ägare slår, sparkar, rycker och till och med biter sina husdjur. Vidare finns det förstås fall där djur bland annat inte får mat, vatten och andra nödvändigheter eller utnyttjas sexuellt men det hör inte till hundträning. Det är inte heller så lätt för myndigheterna att ta en hund ifrån någon. Det krävs en hel del och många djurägare som i grund och botten inte är lämpliga att ha djur får tyvärr tillbaka dem. Jämfört med exempelvis USA måste vi på ett sätt tolerera mer när det gäller dessa problem. Däremot har vi i Sverige mycket striktare lagar och kan därför kontrollera vissa problem på ett annat sätt. Det finns dock ett problem när det gäller lagar, tillsyn och omhändertagande av djur. Myndigheterna är tyvärr inte alltid specifikt utbildade för djurskyddsbiten. De saknar alltså ofta en stor del kunskap på utbildningar i Sverige tenderar att vara mer generella och övergripande inom större områden. En annan viktig skillnad mellan USA och Sverige är att vi inte har poliser som har genomgått utbildning i djurskyddsfrågor.

Ibland är det svårt att göra en bedömning ur välfärdssynpunkt gällande hundträning. Ett ryck i kopplet är inte olagligt men rycket kan leda till skador av mer eller mindre allvarlig art. Skador orsakar smärta men det är bara en del av problemet. Att bli skadad fysiskt resulterar ofta i mentalt lidande i form av exempelvis stress eller rädsla. Hundar kan också bli deprimerade eller få andra sjukdomar orsakade av det psykiska lidandet. Tyvärr är det inte alltid lätt att bevisa att tränaren eller hundägaren med avsikt skadade hunden genom att till exempel rycka i kopplet under träning. Hunden beteende kan dock ändå säga en hel del eftersom den kan uppvisa stress och rädsla i närheten av den som utfört våldshandlingarna. Observera dock att all rädsla och stress inte alltid är relaterad till människan i andra änden av kopplet.

Bland de mer specifika problemen kannämnas elhalsband och stackel. Nuförtiden är det förbjudet i Sverige att använda elhalsband vid hundträning. Stackel är däremot inte förbjudet men att orsaka hunden onödigt lidande är i sin tur mot lagen varför det inte är en lämplig metod. Därför är det lite tvetydigt att stackel inte är reglerat i lagen då de orsakar mycket skador och smärta. Förhoppningsvis blir det ett snabbt beslut om att förbjuda stackel. Det har gått som förslag till regeringen och det är där beslutet kommer att tas efter ett antal remissutlåtanden.

Den etiska aspekten

När det gäller djur tillämpar vi människor inte alltid etik och moral på ett tillfredsställande sätt. Vi har olika åsikter om djurs mentala förmåga samt deras känsloliv. Det är ett problem då det handlar om att förstå olika frågeställningar. Olika religioner är i vissa fall ett problem men det är inte bara religioner som har olika synsätt på etiken. Djurrättssynen menar att djur inte är våra slavar. Givetvis är inte hunden en slav men en riktig duktig och framgångsrik lydnadshund lyder minsta lilla kommando eller signal så på ett sätt agerar den som en slav. Lyckligtvis verkar de flesta lydnadshundar vara lyckliga slavar! Den största anledningen till att jag tar upp detta synsätt är att de som tillämpar djurrättssynen anser att djur som har känslor ska behandlas med respekt. Att behandla en individ med respekt betyder inom hundträning att utnyttjande, våld och annan misshandel är uteslutet.

Kontraktarianismen handlar om en överenskommelse mellan två parter. Eftersom djur inte kan göra överenskommelser skulle vi därför inte ha några skyldigheter gentemot dem. Kontraktarianismen menar att vi bara ska behandla djuren så att det passar våra avsikter och att lidanden inte spelar någon roll. Hundar däremot spelar en roll för människor och därför finns det vissa etiska skyldigheter. Kontraktarianismen menar även att djur inte kan slå tillbaka, eller ge igen, om de behandlas illa. Detta synsätt tar inte alls hänsyn till att en hund som är tränad med aversiva metoder en dag kan slå tillbaka och visa aggressivitet mot individen som orsakade dess lidande. Hunden kan till och med bli aggressiv mot andra människor och djur. Att använda elhalsband, stackel samt att sparka och slå på sin hund är därför på ett sätt acceptabelt inom detta synsätt.

Utilitarianister anser att vi kan använda djur för goda ändamål. Djuren kan ha vissa brister inom välfärden om det gagnar en människa eller ett annat djur. Detta synsätt är ”lite av det ena och lite av det andra” och många människor inom hundvärlden faller inom denna kategori. Tänk på räddningshundar som exempel. Det är hundar som används för goda ändamål. Dessa hundar är väldresserade och tränade samt friska. Ofta har de även tränats med de vänligare metoderna genom positiv förstärkning. Med bakgrund till bland annat detta är det inte alltid hundens ändamål som avgör om välfärden är eftersatt.

Relationismen handlar om djurens roller i våra liv och därför beror den moraliska aspekten på vilket djur det handlar om. Lantbrukets djur och laboratoriemöss blir inte lika väl behandlade som hundar eftersom de inte står människan lika nära även om vissa av de mindre värda djuren också är domesticerade precis som hunden. Eftersom hunden står oss nära och är ett domesticerat djur ska vi ta hand om den. Baserat på relationismen anses inte hundar kunna döma. Att sparka, slå och att rycka i kopplet skulle därför inte vara emot denna syn på djur men eftersom sådan behandling inte anses vara human måste man vara vänlig mot hunden. Relationismen innebär också likheter mellan hur man behandlar djur och hur man behandlar andra människor. Om hundägaren slår sin hund är han förmodligen mer benägen att behandla människor likadant.

Det finns även ett synsätt som grundar sig på respekt till naturen, naturalism. Inom detta synsätt anser man att vi inte ska ändra djuren utifrån vad evolutionen har gjort de till. Även denna syn kan diskuteras inom hundträningen. Vi avlar på olika typer av hundar och efter en tid kan en hel del ändras hos individerna, både fysiskt och mentalt. Aggressivt beteende kan i vissa fall avlas bort och rasen blir därmed mer lätthanterlig och lättare att träna. Många av våra hundraser hade för inte så längesedan helt andra syften och ändamål än vad vi ser idag. Nuförtiden tränar vi hundar på andra sätt samt sysselsätter de med annat än de i grunden är avlade för. Vallhundar och herdehundar används exempelvis inte till ursprungliga arbetsuppgifter i den mån som man gjorde förr. Hundarna är dock ganska nöjda och lyckliga i sina moderna liv så länge de har någon slags arbete att utföra. Att hunden nu kan användas till andra syften är precis som andra förändringar ett resultat av selektiv avel.

Referenslista

Donaldson, Jean (2005) The Culture Clash, James & Kenneth Publishers
Jensen, Per (2002) The Ethology of Domestic Animals, CABI Publishing
Reid, Pamela J. (1996) Excel-erated Learning, James & Kenneth Publishers
Pryor, Karen (2002) Don´t Shoot The Dog, Ringpress Books
Parsons, Emma (2005) Click to calm, Sunshine books
Svartberg, Kenth (2000) Inlärning hos tamhund, Zoologiska institutionen, Stockholms Universitet
www.djurskyddsmyndigheten.se
www.sjv.se

Författare: Heidi Nevala