Baksidan av att kastrera en hanhund?

Jag vill veta nackdelarna med att kastrera en hanhund.
Vill inte ha någon åsikt om hur vida man borde eller inte...
utan bara erfarenheter av hur det kan bli efteråt.
Vad som är vanligt förekommande och andra sådanna västentliga saker.

Jag hittar inga nackdelar, förutom att det är lite svårt att ta valpar sen ;)
Erfarenheten jag har av kastrerad hane är bara bra, det bästa jag kunde ha gjort med min.
Allt vad löptikar gav sig med tiden, inget käbbel om rang, han lärde sig att bara kissa 1 gång, istället för att springa och småskvätta, bättre aptit, lättare att koppla av. Men ändå fanns allt annat kvar. Vaktandet, farten, envisheten, glädjen, ja allt annat.

JAG rekomenderar det starkt.

På min ras får kasterade hanar och tikar en päls som liknar ett får, massor av ull över hela kroppen, ser bedrövliga ut
Har även träffat några hundar som efter en kastering blivit mer eller mindre än Zoombie, vill inte göra någonting,

En annan nackdel är ju att man "tappar" framtida avelshundar i en ras med en liten avelsbas, har själv råkat ut för det vid några tillfällen, den tilltänkta hanen har visat sig vara kasterad
Det är inte länge sedan det fanns en hund för omplacering av min ras, anledningen till detta var att hunden inte ville vara själv hemma, och den hade blivit kasterad bara för att de trodde en kastering skulle hjälpa, mamma mia, man blir mörkrädd
Den hanen hade en ur avelssynpunkt mycket intressant stamtavla,

Det gällde en kompis hund ifråga hon undrade om nackdelarna eftersom vetrinärerna bara talar gott om det...
Själv kastrerade jag min avelstik i juli pga akut livmoderninflammation... och hon hr fått sina dåliga sidor lite mera framstående.
Och efter det började tikarna slåss ordentligt med varandra.

Jag funderar själv på att kastrera min BC för att han har båda kulorna i magen.

Malleägare skrev:Det gällde en kompis hund ifråga hon undrade om nackdelarna eftersom vetrinärerna bara talar gott om det...
Själv kastrerade jag min avelstik i juli pga akut livmoderninflammation... och hon hr fått sina dåliga sidor lite mera framstående.
Och efter det började tikarna slåss ordentligt med varandra.

Jag funderar själv på att kastrera min BC för att han har båda kulorna i magen.

Att tikar kan få en högre aggressionsnivå beror på att nivån med kvinnligt könshormon minskar, och det innebär att nivån av manligt könshormon ökar (tikar har också det). Manligt könshormon (testosteron) är aggressionshöjande.
Hos kastrerade hanar minskar nivån av testosteron, eftersom 95% av testosteronet produceras i testiklarna.
Precis som Tosca skriver så får en del hanar ökad tillväxt av underull.
Angående hanar med testiklaran i buken, så skulle iallafall jag kastrera en sådan hane. Dett finns en ökad risk för tumörbildning, och dessutom får sådana hundar mer testosteron än andra hanar då värme ökar testosteronbildningen.
Själv har jag en kastrerad och en okastrerad. Den kastrerade har en osteochondros, och ska alltså inte avlas på.
Han har blivit mycket lugnare inomhus, men har samma arbetslust utomhus.
Jag hade faktiskt hoppats på att han skulle dra ner tempot lite i spåret, men tji fick jag!!!!

Glömde lägga till att varför många veterinärer rekommenderar kastrering är tyvärr i många fall en "pengafråga" alla dessa kastreringar är en guldgruva för våra veterinären då konkurrensen veterinärkliniker i många fall är stentuff

Inte att förglömma att det är inte många år sedan kastrering inte var tillåten annat än av medicinska skäl

Nackdelar kan vara ;

* nedsatt förbränning och viktökning ( men det går ju att byta foder och motionera mer )
* förändrad pälskvalitet

*Hoppas man på att hunden ska förändra sig och bli mindre tikgalen , hanhundilsken osv så kan man bli besviken om det är ett redan inlärt beteende hos hunden.

*En annan nackdel som vi inte hör så mycket om är riskerna vid alla slags former av anestesi.( att hunden får en reaktion av narkosen för exempel ) Men å andra sidan är det ju något alla kan råka ut för eftersom det alltid innebär en viss risk att sövas ner.

Jag har en bekant som kastrerade sin Jack Rassel. Allt blev precis som matte tänkte sig, frånsett att han har urinläkage. Enligt den veterinär som kastrerade honom är detta inte ovanligt på kastrerade hanhundar, dock nämndes det inte som en risk innan .

Meringa skrev:Jag har en bekant som kastrerade sin Jack Rassel. Allt blev precis som matte tänkte sig, frånsett att han har urinläkage. Enligt den veterinär som kastrerade honom är detta inte ovanligt på kastrerade hanhundar, dock nämndes det inte som en risk innan .

Ja, jag har också tänkt på det där...undrar om det inte är detsamma med min dotter hundar som är kastrerade. Men hon är i alla fall väldigt nöjd ändå.

Meringa skrev:Jag har en bekant som kastrerade sin Jack Rassel. Allt blev precis som matte tänkte sig, frånsett att han har urinläkage. Enligt den veterinär som kastrerade honom är detta inte ovanligt på kastrerade hanhundar, dock nämndes det inte som en risk innan .

På tik är det nog vanligare med urinläckage efter kastrering. Ofta har det en annan orsak, ofta neurologisk, eftersom prostatan krymper till "mandelstorlek" efter kastreringen.

Nackdelar som jag ser det är just att ämnesomsättningen sjunker, hunden blir lättare fet. Eller EXTREMT LÄTT fet. Svårt att förändra även med ändrad kost och ökad motion, i min erfarenhet.

Det beror ofta på individ hur pälsen blir. Jag har haft 2 kastrerade hanhundar av trimras (strävhår) och jag har inte märkt någon skillnad öht.

Jag tycker att fördelarna överväger, helt klart. Förmodligen för hunden också, eftersom dom får ett så mycket lugnare liv efteråt.