RSS

Välkommen till Sveriges kunnigaste hundforum

Sveriges kunnigaste forum om hundar, för nybörjare till proffs.

Här samlas allt från nybörjare till proffsen av hundförare och diskuterar livet med hund, träningstips och mycket mer.

Registrera dig du också.

Mvh
Patrik

Vår älskade Sandy har fått feber

Friskvård för hund. Kontakta i första hand en veterinär om din hund är sjuk.

Vår älskade Sandy har fått feber

Inläggav Sandypandy95 » 09 nov 2008 08:25


Jag skrev om on älskade hund Sandy som är 13½ år och som fått en tumör på mjälten. Vid ultraljud konstaderades det att den är 9 cm stor. Mycket tunga besked eftersom en operation kanske inte är aktuell med tanke på Sandys ålder. Hon har också cystor på livmodern men den var inte förstorad sa vet. Nu har Sandy fått feber, har varit i kontakt med djursjukhuset och det vill att vi kommer in. Vi valde att stanna hemma för att se hur febern beter sig. Sist vi tempade henne hade hon 39.9 Vi kommer förmodligen att åka in när de öppnar vid 9. Men vi är så rädda att vi ska behöva ta beslutet som man inte vill ta men som man är skyldig sin älskling. Det är bara en månad sedan vi fick låta vår älskade Chia somna in som hade epilepsi. Så livet känns verkligen tungt just nu!
Vi har tänkt på operation under gårdagskvällen men vet inte om det är rätt mot henne. Samtidigt känns det som vi inte har något att förlora men samtidigt vill vi inte utsätta henne för mer lidande. I sådana här fall kan inte egoismen av att få ha henne kvar till varje pris få råda. Hur resonerar ni där ute som förmodligen gått igenom samma som vi!
Vi älskar henne så enormt och vill naturligtvis hennes bästa!

Med stora tårar, Sandys matte Birgitta
Sandypandy95
Nybörjare
Nybörjare
 
Inlägg: 4
Blev medlem: 20 okt 2008 17:16

Re: Vår älskade Sandy har fått feber

Inläggav lastella » 09 nov 2008 13:50

Vad skulle ni själva råda någon annan i samma situation?
Bättre lyss till den sträng som brast
än att aldrig spänna en båge
Användarvisningsbild
lastella
Elitklass
Elitklass
 
Inlägg: 3341
Blev medlem: 24 apr 2005 17:05
Ort: Sala
Hundras(er): Boxer x 2

Re: Vår älskade Sandy har fått feber

Inläggav Sandypandy95 » 09 nov 2008 19:21

Ja visste jag det skulle jag kanske inte ha skrivit mina rader. Blev rätt ledsen av ditt svar.
Sandypandy95
Nybörjare
Nybörjare
 
Inlägg: 4
Blev medlem: 20 okt 2008 17:16

Re: Vår älskade Sandy har fått feber

Inläggav V4E » 09 nov 2008 19:44

Det är jättesvårt att ge råd i er situation. Alla är unika. När det gäller sådana här allvarliga saker så vågar jag varken säga bu eller bä. Jag kan bara råda er att göra det ni själva tror är bäst för hunden. Har hon haft ett långt underbart liv? Vad är garantierna av en operation?
Bara ni kan ta besluten. Jag är inte dte minsta avudsjuk på er situation. Hoppas allt ordnar sig!!!!!!!!!! [smiley31.gif]
Vizslan-musklad och stabil, i skogen som en pil!
Användarvisningsbild
V4E
Moderator
Moderator
 
Inlägg: 5399
Blev medlem: 29 jul 2005 15:36
Ort: Svenljunga
Hundras(er): Ungersk Vizsla & bruks-ACD

Re: Vår älskade Sandy har fått feber

Inläggav lastella » 09 nov 2008 20:52

Jag ber om ursäkt. Det var inte meningen att göra dig ledsen i en situation som är svår ändå.
Som V4 skriver så är det svårt eller egentligen omöjligt att ge råd i en sådan här situation.
Att jag ställde frågan var mest för att det enda man egentligen kan göra är att lyssna inåt sig själv och söka svar där. Det är ett oerhört svårt beslut att ta och man får försöka se vad som är bäst för hunden och inte för sig själv.

Har hunden ont? Har den livsglädje kvar? Orkar den leva ut den glädjen?

Tro mig, jag är lite i samma situation själv med en hund som knappt har varit frisk i hela sitt liv men som ändå har livsglädje men inte alltid orkar leva ut den. Hon är inte mera än 8½ år men har varit med om mera än mina tre tidigare tillsammans har varit. På något vis tror jag att man vet när det är dags. Det gäller då att orka lyssna på sitt inre.
Jag hoppas att det ordnar sig på ett sätt som gör att ni känner att ert beslut är det rätta. [smiley31.gif]
Bättre lyss till den sträng som brast
än att aldrig spänna en båge
Användarvisningsbild
lastella
Elitklass
Elitklass
 
Inlägg: 3341
Blev medlem: 24 apr 2005 17:05
Ort: Sala
Hundras(er): Boxer x 2

Re: Vår älskade Sandy har fått feber

Inläggav jobbandeboxer » 09 nov 2008 23:30

Våran första boxer blev dålig, då han var 8,5 år ungefär... det troddes till en början vara Cushings vilket vi behandlade, men då han inte svarade på den behandlingen som han borde misstänktes det att han nog hade en annan typ av tumör (binjurarna). Medan vi behandlade honom var han skapligt dålig, men han ville fortfarande.

Jag bodde inte hemma då längre men var där en dag över helgen. Jag var jätte ledsen över att han ändå hade tacklat av så mycket som han gjort och inte svarade på behandlingen, gick ut i hästhagen då han aldrig fick vara och visste om det. Men då smet han emellan trådarna och sen ut i hagen full fart för att försöka busa mig glad igen, fick världens boxerfnatt med en pinne, benen bar honom inte ordentligt men fortfarande så var det hans största uppgift i livet och ta hand om/skydda mig från allt ont. På natten senare så hade han gett upp... han bestämde sig för att han inte ville leva mer. Drog sig undan kontakten med mina föräldrar, gick inte att ha lös ute för varje gång så styrde han med målmedvetna steg mot skogen för att dra sig undan och dö berättade mamma då hon ringde. Åkte till dem igen, och bara dagen efter var det som en annan hund. Ögonen blanka, orolig, vankade, verkade inte notera att vi rörde vid honom. Självklart så tog vid då det mycket självklara beslutet att det fick vara nog. Det var det absolut svåraste beslut jag någonsin vart med och fattat, det vred i hjärtat och gjorde hiskeligt ont. Det var som att man inte kunde andas... Avlivning närvarade jag vid, det var hundra resor värre än beslutet - men det minsta man kunde göra för någon som alltid vakat vid ens sida... Hur ont, hur fysiskt dåligt jag än mådde när jag lämnade veterinären den dagen - visste jag att det var RÄTT beslut hur ogärna jag än ville att det skulle vara så. Jag är så stolt att jag/vi var starka nog att fatta beslutet att han skulle få somna in istället för att dö en naturlig och antagligen mycket plågsammare död bara dagar senare.

Hur provocerande frågan än är, så måste man kunna fråga sig - vad hade jag rått någon annan? Ta ett steg ur situationen och försök se det som andra ser det, se till hundens bästa... för det har väl en kompis sen tretton år tillbaks förtjänat? Om det skulle vara att det är att få vara med sin flock några veckor till - so be it - men är det inte det, ja då måste man våga se den sanningen i vitögat med.
jobbandeboxer
Lägre Klass
Lägre Klass
 
Inlägg: 461
Blev medlem: 14 maj 2008 10:49

Re: Vår älskade Sandy har fått feber

Inläggav Yngwe » 10 nov 2008 00:57

Hejsan Birgitta !

Jag kände att jag bara måste skriva några rader här. Har stått i samma situation som du fler gånger än jag vill komma ihåg [smiley19.gif] , så jag förstår precis hur dåligt du mår - men kommer nu ändå göra dig mera ledsen......

En såpass stor mjält-tumör gör med största säkerhet ont redan nu - väntar man tills den spricker så uppstår det fruktasvärda smärtor p.g.a. av den stora blödning som uppstår då [smiley5.gif] . Troligen blir hunden medvetslös ganska fort av chocken, men ibland tar det en lite längre stund. Om man i det läget opererar hunden akut och över huvud taget lyckas rädda hennes liv, så har tumören som troligen är malign, redan hunnit släppa ut ett antal cancer-celler i kroppen. I bästa fall kan en hund leva i upp till 6 månader efter en sådan operation, men oftast handlar det bara om några veckor eller kanske ett par månader - och under tiden blir hon hela tiden stadigt sämre [smiley6.gif] .

Funderar ni på att operera henne, så ska det absolut göras ögonblickligen - helst redan igår...... Att hon nu fått feber, är inget gott tecken !! Kan man få bort tumören hel och tillsammans med större delen av mjälten, har hon kanske en chans...... Självklart måste blodprover tas före man gör ett försök, så att veterinären får svar på om hon över huvud taget är i såpass gott skick att det är någon idé att försöka.

Hade det varit min hund, hade jag satt stopp nu - innan de sista månaderna blir en enda stor plåga, både för hunden och för alla runt omkring som älskar henne. Det tycker jag är den största gåvan man kan ge och det snällaste man kan göra för sin trogna, gamla vän ! Det blir inte ett dugg lättare av att man väntar....... [smiley19.gif]

Var inte arg på mig, snälla du - kände bara att någon måste ge dig en liten knuff.....
Tröstekramar i mängder [smiley27.gif] ! / Tänker på er !!
Tänk positivt !!
Yngwe
Nybörjare
Nybörjare
 
Inlägg: 55
Blev medlem: 15 sep 2007 16:44

Re: Vår älskade Sandy har fått feber

Inläggav tofsan » 10 nov 2008 09:28

Förstår att det är en jobbig och ledsam situation, och känner helt med er.

Men hunden är faktiskt väldigt gammal, och allvarligt sjuk. Dessutom skriver du själv att djursjukhuset redan ville att ni skulle kommit in men ni valde attt inte åka in med hunden.

Det var inget fel på lumintas kommentar, det är fullt normalt att man i en sån situation inte vill se den objektivt.

Jag tror det vettigaste är att ni åker in med hunden, och tar en diskussion med veterinären.

Att man förr eller senare måste fatta beslutet om att ta bort sin hund är något man får på köpet den dagen man skaffat valp. Det är ditt ansvar att se till att dess liv avslutas så att den inte behöver lida, och det är faktikt en mycket bra rättighet djuren har. För oss människor finns den inte på samma sätt i dagsläget. Även om detta kanske inte känns som en tröst för dig just nu....

Det telefonsamtalet då man bokar tid för det oundvikliga är något av det svåraste man kan göra. Tårarna flödar, det gör det på mig just nu i alla fall när jag tänker på din situation.

Du har dock en ljusglimt i dehela situationen. Din hund är gammal och den är kosntaterad allvarligt sjuk, och som Yngwe skrev så är det inte mycket som är möjligt att göra. Du har i alla fall tydliga skäl för VARFÖR du troligen kommer att behöva fatta det beslutet nu. Jag tror det är betydligt värr, både för en själv och för hunden om det bara rör sig om att den blir allmänt gammal, skraltig och stel.

Du har troligen gjort så mycket fint med/för din hund under alla år ni har hat tillosammans. Ha kvar det i minne, och förstär inte resten av dess liv genom att ha den kvar ifall du har anledning att tro att den mår dåligt eller har ont, om prognoosen i alla fall bara är att den inte kommer att klara sig.

Åk till veterinären och prata igenom situationen. Det är förhoppningsvis vet som kan ge dig det bästa rådet. Kramar pch håller tummarna!!!! [smiley27.gif] [smiley27.gif] [smiley27.gif]
tofsan
Elitklass
Elitklass
 
Inlägg: 2403
Blev medlem: 02 maj 2005 13:59

Re: Vår älskade Sandy har fått feber

Inläggav vallhund » 11 nov 2008 16:43

Håller med "Yngwe" m fl i tråden, man får inte vara självisk, lider med er.
Bara någon månad sedan jag fick ta bort min älskade BC, Fähunden, 9½ år gammal, efter diagnosen Malignt Lymfom säkerställdes så var prognosen allt mellan en vecka o ett år.
10 Dagar blev det.

En död hund lider inte, o vi är skyldiga våra fyrfota vänner att slippa lidande om inte ljusning finns i sikte.

mvh
"Brains before beauty"
Användarvisningsbild
vallhund
Elitklass
Elitklass
 
Inlägg: 3230
Blev medlem: 23 apr 2005 16:53
Ort: Roslagen
Hundras(er): Byracka

Re: Vår älskade Sandy har somnat in

Inläggav Sandypandy95 » 02 dec 2008 20:32

Tack alla ni för era tröstekramar. Det som hände var att vet. ville att vi skulle ta ett beslut där o nu, men vi kände i magen att hon inte var redo ännu. Hennes ögon sa något annat. Vi åkte hem matade henne ett par dagar för att se om det var hennes medicin som hon fick, och som ev kunde ge henne aptitlöshet. Vet visste ju inte om det var medicinen som gjorde henne dålig heller. Vi försökte med godsaker i maten men nej. Jag fick en ingivelse o åkte till djurmagasinent i Södertälje. Där frågade de om jag ville ge henne fryst mat. Nötkött (ser ut som köttfärs) packade som typ ärtsoppa man köper färdigt. 45% nötkött. Vilken hit. Sandy slutade att bråka med matskålen och slafsade i sig maten. Efter det blev hon som en ny hund. Glad, busig och pigg. Hon travade när vi var ute o gick. Vi gladdes över varje dag som hon åt och var med. Hon återgick till att vara med i köket när vi lagade mat, den traditionella lilla smörgåsen på morgonen etc. I nästan 3 veckor varade det här underbara! I lördags kväll när hon ätit och lagt sig i "hundrummet" kom hon ut därifrån och ville tala om att hon inte mådde bra. Hon kräktes o hade diarré. Hennes tillstånd förvärrades snabbt och förmodligen så brast tumören. Hon andades snabbt och försvann mer o mer. Vi ringde Strömsholm och åkte dig. Sandy somnade in ung 2.10. lugnt och stilla.
Sorgen är fruktansvärd, men Sandy lider inte mer och snart får hem henne, Hon ska vila bredvid sin kompis Chia som somnade in den 1/10.

2 hundar inom 2 månader känns tufft. Nu är lilla Ester ensam kvar o är mycket vilsen. Både hennes mamma Chia och moster Sandy rycks bort.Till råga på allt så är Ester skendräktig och har fått mjölk. Jag känner att jag blir en ännu mer hönsmamma nu när vi har gått igenom allt det här.

Kanske blir det en ny golden valp, vi får se. Känns inte moget för det ännu.
Tack ännu en gång för ert stöd därute!
Kramar Birgitta
Sandypandy95
Nybörjare
Nybörjare
 
Inlägg: 4
Blev medlem: 20 okt 2008 17:16

Nästa

Återgå till Hundsjukdom, hundhälsa och friskvård av hundar

Vilka är online

Användare som besöker denna kategori: Inga registrerade användare